Wormwood - Ensamheten Lyrics

Du bleka höga land av kristall
Ack dina frusna mörka vatten
Med ursinnig köld som min själ har tatt
Jag blöder mig genom natten

Under spirade stjärnbanér, jag är slukad av rymd
Du och jag bär en livstid av sorg som tyngd

Långa äro nätterna mina - jag vilar under döda träd
Blå tunga mörka drömmar, god natt du forna hem
Och du är sjuk, jag är tom
Ja, jag är tom, så jävla tom inuti

Mitt nedärvda vemod från folket bortom solen
Mitt vurm för min hembygd till den yttersta domen
Så min sista gärning i detta korta liv
Deras kroppa skall skändas, statsmaktens svin

Då slocknade hela svenska ätten, då slocknade hela människosläkten
En tystnad klädd i vindens sus, då slocknade världens sista strimma ljus

Så min sista gärning i detta liv, ett bokslut för vår becksvarta tid
Snart slocknar allt som någonsin fanns i förnekelsens blödande dekadans

Efter det absoluta förfallet
Ensamt och kallt ligger där landet
Längst upp på en nattsvart jord
Frostens hemvist i karga Nord

Må jag vittra i fosterjord
Som i en urna med stoftet och askan från oss
Vi var på höjden av våra levnadsår
VI står på branten med flammande dödsdekor