Marie Fredriksson - Kaffe och tårar Lyrics

Det var försent när sönda'n kom
Du var borta redan redan vid
Månens rand ingen ingen höll i din hand
Du var så ensam ensam
I ditt eget land
Det var försent när sången kom
Du var borta redan vid första
Radens rand ingen ingen röst nådde fram
Allting var så tyst så
Tyst på nattens strand
Mörkrets skuggor förföljde dej
Du hann aldrig fram innan ditt
Hjärta stod i brand
Det var försent när sommar'n kom
Du var borta redan redan vid
Vårens rand ingen ingen kunde hålla dej
Du var mycket starkare
Större än din egen strand
Och där satt vi utan svar
Med kaffe och med tårar åh om vi ändå
Kunnat hålla dej kvar

Jag ser en skrattande man
Han lyser upp vägen vi fann
Att ta vara
På varann